Att vara arg

Jag vet ju att det inte lönar sig att vara arg. Att det bara är jag själv som mår dåligt av det, och att det egentligen bara handlar om småsaker.

Vissa dagar är dock inte gjorda för mig. Vissa dagar klarar jag inte av att folk pratar så jävla mycket, att folk pussas på fel sätt, att folk inte lyssnar, att folk hela tiden måste höra sin egen röst. Och sen känner jag mig fånig.

Men vissa dagar är sådana. Andra dagar är allting fantastiskt, så det är ju skönt att det är kontrast i alla fall. Vissa dagar hör jag inte mig själv tänka om någon äter snacks, andra dagar hör jag ingen annan för att jag är begravd i tankar eller böcker. Förmodligen jämnar det ut sig.

Fast ändå, vissa dagar önskar jag att folk inte var så jävla jobbiga.