Gick en lång promenad igår (från Slussen till Kungsträdgården till Alvik) med en vän, och någonstans vid Thorildsplan kom vi in på stjärntecken. Går det att förklara sig själv med astrologi? Vi fokuserade mest på elementen, framförallt i kontraster mellan dem (då vi båda är eldelement och en gemensam god vän till oss är vatten).
Jag identifierar mig mer och mer som en eldmänniska – trots att jag inte tror på horoskop är det mer och mer som visar sig stämma i personlighetsbeskrivningarna. Ibland har läsandet på olika astrologihemsidor t.o.m. gett mig olika insikter om mig själv, saker som jag inte hade identifierat annars. Min vän och jag jämförde våra intryck, och hur vi själva upplevde oss som människor. Ibland ger astrologin ett redskap för att kunna prata om sig själv. Det är svårt att helt lösryckt börja prata om hur vi fungerar i en given situation, men genom att utgå från vårt element har vi någonting att bygga på. Ett mycket bra samtal, med andra ord. Dessutom mysigt att träffa min vän igen, vi har inte setts ordentligt på ganska länge.
Just nu leker jag mycket med definitioner, framför allt med definitioner av mig själv. Det känns på något sätt som att jag måste definiera vad jag är, för att sedan kunna bryta mig ur definitionerna. Oftast stör dom mig nämligen bara.
Jag tror det kallas för identitetsskapande.
Läs även andra bloggares åsikter om promenad, samtal, vänner, vänskap, astrologi, stjärntecken, vädur, element, eld, identitet, identitetsskapande, definitioner, definierande, omdefiniera