Det här inlägget ingår i det här projektet.
Det här ämnet prickar bara mina tråkiga dagar, känns det som.
Idag är jag sjuk och ligger hemma i soffan. Alltså har jag pyjamasbyxor, t-shirt, morgonrock (grön fleece, asmysig) och tofflor på mig. Accessoarer: näsduk och halstabletter.
Det här inlägget ingår i det här projektet.
Passande att det här ämnet kommer på en lördag, tycker jag! Nu är ju veckan nästan slut, faktiskt.
Måndag: Vaknade hemma hos A någon gång mitt på dagen. Efter frukost gick jag en sväng till universitetet och använde datorerna, sen åkte jag till stan och handlade strumpor och underkläder, samt ett par dansskor (som nog tyvärr är för små). Stannade till på stadsbiblioteket innan jag gav mig av till KTH för en bekants avskedsfika. Det spelades spel och åts tigerkaka, mycket trevligt!
Tisdag: På morgonen hade jag litteraturlektion, så den var jag på. På eftermiddagen jobbade jag lite i biblioteket, träffade min pappa och pratade uppsats med honom, och åkte till K och övade vidare på hennes jullåtar. På kvällen gick J och jag på bio och såg Cornelis. Mycket bra film!
Onsdag: Åkte och åt lunch med S på universitetet, sen sov jag lite i bibblan innan jag åkte och jobbade. Började bli hes, så efter jobbet köpte jag halstabletter. På kvällen såg jag årets Kårspex!
Torsdag: Skulle haft lektion, mådde dåligt så jag stannade hemma i stället. Sov nästan hela dagen, men tog mig upp till slut. Velade över om jag skulle gå och dansa eller inte, till slut blev det så att jag gick dit. Mycket trevligt som vanligt, men nu är lindy-kursen slut 
Nästa börjar i slutet av januari, så det är långt dit…
Fredag: Tog mig iväg till universitetet trots lätt feber, åt lunch med en ny bekant: A, och sen hade jag lektion i en knapp timme. Efter det fikade jag med min mamma, och sen åkte jag hem och degade framför teven hela kvällen. Beställde t.o.m. pizza tillsammans med min roomie, vi är sjuka båda två så vi var på samma humör. Gick och la mig typ vid 22.
Lördag: Drog mig upp ur sängen och åkte till jobbet. Har snorat mig genom dagen, 8 timmars lagom lidande, allehanda spännande händelser och bråk. Struntade i att åka och lajva, åkte hem i stället. Värmde mat, nu sitter jag och äter kakor. Kvällens prognos är stillsam.
Söndag: I morgon tänker jag sova (lyckades bli av med mitt jobbpass, vilket väl egentligen inte är bra, men jag klarar verkligen inte att jobba…) och förbereda lite saker till skolan. Jag borde skriva uppsats också. Har sjukanmält mig från orkestern, så jag har ingen anledning alls att gå utanför dörren i morgon. Det ska bli skönt.
Det här inlägget ingår i det här projektet.
Jag har varit upptagen av att försöka varva ner och hinna klart med saker de senaste veckorna (det låter som en paradox, jag vet), så bloggen har hamnat lite ur fokus.
Idag har jag hittills inte gjort någonting alls förutom att ha ont i halsen, så det jag har på mig är pyjamas. Ganska slitna, urtvättade pyjamasbyxor som egentligen har ett grönrutigt mönster, samt en svart t-shirt med Sverok Stockholm-tryck på. Bekvämt. Jag ligger dessutom i sängen, så jag borde kunna räkna in mitt orange täcke i dagens klädsel också. Och typ tofflor, när jag väl går upp. Så spännande var det…
Senaste tiden har jag inte uppdaterat så mycket, jag har haft fullt upp med annat. Min förening arrangerar en vampyrlajvsbal på lördag, och eftersom jag är ordförande har jag haft en del att göra. Det mesta börjar ordna upp sig, hoppas jag på i alla fall! Det är ca 150 personer som kommer, lite häftigt men också lite skrämmande att vara ansvarig för så många människor. Det är ju första gången.
I övrigt så har jag precis ställt in dagens planer eftersom jag har ont i ryggen, huvudet och magen. Perfekt helt enkelt. Jag tror att det delvis beror på stress, även om en del av ryggontet säkert kommer från att jag spelade airsoft i lördags. Så nu ska jag vara hemma och pyssla om mig själv. Jag har ju tack och lov ledigt den här veckan, från lektioner i alla fall. Annars vet jag inte hur det här hade gått…
Idag har jag feber och borde egentligen ligga hemma och sova hela dagen. Sådär som man ska göra när man känner sig lite krasslig – boka av allt och helt enkelt ge kroppen tid att återhämta sig. Speciellt när man har en fantastisk huvudvärk ovanpå febern.
Men nu är det så att jag är ideellt engagerad (sitter som ordförande för en lajvförening), och det finns vissa saker som ingen annan kan göra. En av dom där oundvikliga sakerna har hamnat idag, vilket betyder att jag ska ta med mig min huvudvärk, trötthet och feber till ett emotionellt påfrestande möte. Perfekt – not. Jag är tvungen att boka av saker jag vill göra (som att fira en kompis, ha picknick eller gå på pub och träffa vänner) för att bara bli fast med dom jobbiga sakerna.
Jag undrar hur mycket min sjukdom är psykosomatisk, eftersom jag oroat mig för det här i flera veckor. Vi får se hur det går. Om inte annat kan man väl säga att den nuvarande situationen ger mig en ny spännande erfarenhet som jag kan sätta på mitt CV sen. Och så kan man säga att ideellt engagemang alltid tar mer på en än vad man räknat med.
Läs även andra bloggares åsikter om ideellt engagemang, lajvförening, ordförande, erfarenhet, sjuk, feber, psykosomatisk, tid
Idag har jag feber, så för en gångs skull är jag hemma med min moders goda minne. Känns lite ovanligt faktiskt. Däremot måste jag snart ge mig in till stan och fylla i min löneblankett för januari, min chef sms:ade precis och påminde mig.
Sen borde jag faktiskt få lite gjort. Lite uppsats, lite plugg, lite projektarbete. Ännu en anledning att ge mig av hemifrån. Bäst verkar det gå när jag sitter någon annanstans än både skolan och hemma. Förhoppningsvis är det inte smockfullt på jobbet, så att jag kan sitta där på ett hörn.
Men men… Dags att klä på sig och vara lite effektiv kanske…
Läs även andra bloggares åsikter om sjuk, feber, tillåtelse, plugg, skola, sjukanmälan, planering, jobb, löneblanketter, effektivitet
Sitter och spanar igenom bloggosfären. Intressant vad man kan hitta bara genom att följa länkar. Idag har jag till exempel hittat ett flertal nya bloggar om depression och psykiatrin.
Sedan jag själv blev inblandad i psykiatrin har mitt intresse ökat markant (inte helt förvånande kanske…). Nog för att jag var intresserad även innan, men nu när jag på något sätt har egna erfarenheter att jämföra med blev det så mycket intressantare. Det som slår mig mest är att jag verkar ha haft en oerhörd tur. Jag har inte haft några problem med långa väntetider, oseriösa psykologer, oförstående läkare, tvivel, dåligt bemötande eller något av de andra problem som jag ser i bloggvärlden att andra har. Jag vet inte varför. Jag antar att jag borde vara glad över det, eftersom det innebär att jag faktiskt får hjälp.
Under dom fyra månader jag haft stadig kontakt med öppenpsykiatrin har jag inte en enda gång känt mig nedvärderad eller dumförklarad. Det känns bra 
Jag önskar att fler fick den upplevelsen av psykiatrin.
Läs även andra bloggares åsikter om psykiatri, psykologi, depression, öppenpsykiatrin
Jag vet inte riktigt hur, men på något sätt drog jag på mig en rejäl förkylning tidigare i veckan. Idag är fjärde dagen som jag sitter hemma och degar och snorar. Igår lyckades jag visserligen ta mig ut till Universitetet och gå på några föredrag på Sexdagarna, främst dom två samtal som handlade om polyamori. Riktigt intressant, även om jag inte minns allt som sades, om inte annat för att få utbyta lite idéer. Träffade även på ett flertal bekanta så det var lite roligt!
Kristine, som höll det första samtalet, pratade bl.a. om skillnaden mellan polyamori och relationsanarkism. Kort sagt kan man väl säga att de polyamorösa ändå håller sig till normen ifråga om kärleksrelationer, även om de råkar vilja ha flera sådana i taget. Relationsanarkisterna vill definiera om själva begreppet, och utmanar därför normen på ett helt annat sätt. Efter att ha gått igenom mina egna tankar tycker jag nog att jag skulle definiera mig snarare som relationsanarkist. Men då kommer ju det där in att jag inte vill definiera mig över huvud taget. Jag vill inte definiera mig som poly, hetero, mono, homo, bi, flickvän eller vad det nu kan vara. Möjligtvis kan jag gå med på att definiera mig som kvinna, för det är det enda jag är verkligt säker på att jag är Men det betyder inte att jag tänker låta någon annan definiera vad kvinnlighet är, och därmed följa deras förväntningar.
Jag har så mycket idéer och teorier, frågan är hur mycket av dem jag lyckas leva upp till i verkligheten… Vi får väl se hur det går!
Läs även andra bloggares åsikter om relationsanarki, polyamori, normer
