Dandies, baddräkter och modemakt

Det är inte bara simpunkten som kommit igång, även museipunkten har påbörjats. En vän bad mig följa med och se Nordiska museets Dandy-utställning, och igår när de hade fritt inträde tog vi oss dit.

Dandy-utställningen befinner sig i ett litet rum på tredje våningen vilket förvånade mig en aning då jag trodde den skulle vara större. En fin, lite förvirrande utställning (det är framför allt dandiesarna i mitten av rummet som rör till det) späckad med Oscar Wilde-citat och snygga kläder. Betoning på snygga kläder, både jag och min vän visade oss vara nästan löjligt förtjusta i flera klassiska dandy-attribut såsom väst, fickur och kråsnålar. Roligt att få lite mer bakgrund till dandyismen, och se en uppställning över kända dandies där min favvo Dorothy Parker fanns med.

Eftersom vi ändå hade tid och ändå var där, passade vi på att titta på den helt nya utställningen om män i baddräkt också. Även den på bara ett rum, med en tidslinje runt väggarna och baddräkter och tidningar i montrar i mitten. Mycket intressant att se både hur ideal och samhälle har förändrats, och hur tekniken gått framåt de senaste 150 åren.

En annan utställning som pågår på Nordiska för tillfället, är Modemakt. Även den mycket intressant, och med många fina dräkter och klädesplagg utställda. Vi fick inspiration till våra egna garderober 🙂 Jag kan väl konstatera ändå, att trots att kläderna från 1700-talet är häftiga så trivs jag ändå rätt bra med dagens mode – det är tillräckligt fritt, och influenser från alla dessa tider kan plockas in i det.

Överlag ett mycket trevligt museibesök, precis lagom långt (~1 timme), och kul att återse Nordiska som jag inte varit på på väldigt länge.

Annonser

Day 03 – Your parents

Det här inlägget handlar om det här projektet.

Mina föräldrar har varit gifta i 29 år, och visar inga tecken på att sluta vara kära i varandra. Det gör mig både glad för deras skull – de hittade ju uppenbarligen så rätt i varandra! – men ger mig också en del att leva upp till som jag kanske inte vill egentligen. Jag är uppvuxen i en kärnfamilj (en väldigt kreativ, inspirerande och glädjande sådan, men kärnfamilj none-the-less), vilket har lett till en hel del ångest för min del när jag har insett att kärnfamilj nog inte är min grej.

Mina föräldrar är ambitiösa människor, men de har ändå lyckats ganska väl med avvägningen mellan bra krav och dåliga krav på sina barn. De har gett mig (och mina bröder), ett sinne för organisation, ett föreningsintresse, en vilja och förmåga att genomföra saker. För ja, mina föräldrar är precis som jag i det fallet, de är nästan alltid upptagna med något projekt antingen på fritiden eller på jobbet.

Mina föräldrar och jag har ganska mycket gemensamt faktiskt. När jag var yngre var jag framför allt ”pappas flicka”, men numera kommer jag lika bra överens med min mamma. Jag vet att jag kan prata om mina projekt med dem, för de kommer att förstå.

Det är svårt att göra en avvägning hur mycket jag kan berätta om mina föräldrar här – de har ju trots allt inte valt att figurera i min blogg. Det är därför det jag skriver om dem handlar mer om deras förhållande till mig. Det är ju också det som jag vet mest om när det gäller dem.

Men ja, för något slags avslutande ord om mina föräldrar. De är bra på att stötta, på att bygga upp saker, och det är framför allt det jag uppskattar med dem. De har lyckats genomföra ett antal äventyr med en familj i släptåg, och de har lyckats fortsätta älska varandra i mer än 30 år. Jag tycker att det är imponerande, och inspirerande. När jag förlorar hoppet om kärleken, så är de ett bevis på att kärlek kan fortsätta finnas även efter lång tid. Allt tar inte slut.

Det finns hopp

Artiklar som den här ger mig hopp om mänskligheten.

Den ger mig något att sträva mot, något att hoppas på, något att visa på, något att inspireras av.

Den visar mig att jag, faktiskt, har möjligheten att bygga ett liv som fungerar för mig själv. Även dom dagar när allting känns som skit.

Writer’s block

Jag har sådan lust att skriva. Essäer,, uppsatser, blogginlägg… Och dessutom har jag ett flertal dylika som jag behöver skriva till skolan. Men någonting hindrar mig. Jag sitter och vränger min hjärna ut och in, men lyckas inte samla mig runt något ämne, eller över huvud taget hålla koncentrationen såpass länge att jag kommer på ett ämne. Det är mycket, mycket frustrerande.

Jag har skrivklåda och för mycket att skriva om :/ Inte en bra kombination direkt…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,