Anti allt

Svårigheten som ligger i att förklara mig själv och mina innersta tankar på mitt tredjespråk.

Svårigheten i att inte ens kunna förklara mig själv på mitt förstaspråk.

Svårigheten i att se att jag gör någon illa bara genom att vara mig själv.

Svårigheten i att påverkas av mitt jobb så att jag inte klarar av att träffa folk.

Svårigheten i att veta att jag förstör för mig själv.

Svårigheten i att veta att jag är dum i huvudet och inte fattar vad som är bra för mig.

Svårigheten i att gå runt med en konstant stressboll, som jag inte vill ha, i magen. Utan att kunna övertyga min hjärna om att den inte behövs.

Svårigheten i att aldrig någonsin någonsin för en gångs skull veta vad jag vill.

Svårigheten i att allt alltid ska bli så jävla komplicerat. Kan inte saker bara få vara. Jag kan inte planera framåt, inte när det gäller relationer. Som det är nu, känner jag hela tiden i magkänslan att jag borde göra/vara något annat, något mer, något annorlunda. Även när andra hävdar att det inte alls behövs.

Svårigheten i att jag känner mig så jävla feg och sämst.

/endwhine

Personligheten enligt stjärntecken

Gick en lång promenad igår (från Slussen till Kungsträdgården till Alvik) med en vän, och någonstans vid Thorildsplan kom vi in på stjärntecken. Går det att förklara sig själv med astrologi? Vi fokuserade mest på elementen, framförallt i kontraster mellan dem (då vi båda är eldelement och en gemensam god vän till oss är vatten).

Jag identifierar mig mer och mer som en eldmänniska – trots att jag inte tror på horoskop är det mer och mer som visar sig stämma i personlighetsbeskrivningarna. Ibland har läsandet på olika astrologihemsidor t.o.m. gett mig olika insikter om mig själv, saker som jag inte hade identifierat annars. Min vän och jag jämförde våra intryck, och hur vi själva upplevde oss som människor. Ibland ger astrologin ett redskap för att kunna prata om sig själv. Det är svårt att helt lösryckt börja prata om hur vi fungerar i en given situation, men genom att utgå från vårt element har vi någonting att bygga på. Ett mycket bra samtal, med andra ord. Dessutom mysigt att träffa min vän igen, vi har inte setts ordentligt på ganska länge.

Just nu leker jag mycket med definitioner, framför allt med definitioner av mig själv. Det känns på något sätt som att jag måste definiera vad jag är, för att sedan kunna bryta mig ur definitionerna. Oftast stör dom mig nämligen bara.

Jag tror det kallas för identitetsskapande.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,