Förvirringen

Ytterligare en bekräftelse på att jag tydligen inte har samma krav på mig själv som alla andra.

I måndags kväll skickade jag in en i mina ögon fruktansvärd sammanfattning av en fem sidor lång text, jag var verkligen inte nöjd. Det var jättesvårt att skriva den, speciellt under pressen med uppsatsversionen som skulle in samtidigt. Idag på seminariet skulle sammanfattningarna diskuteras, så i går kväll när jag öppnade min mail låg där ett mail från kursläraren med min text plus kommentar bifogat.

Och läraren säger: ”Utmärkt arbete, jättebra sammanfattning! Lite kort kanske (man hade kunnat lägga till några grejer typ det här och det här), men överlag mycket bra arbete!”

?

Hur kan min usla sammanfattning anses som jättebra? Förvirringen är total, men jag antar att det är bra.

Jag undrar bara när jag ska lära mig bedöma mina texters värde ordentligt.

(För det är bara texterna det här händer med, jag har en tendens att plugga för lite till tentorna i stället.)

Annonser

Writer’s block

Jag har sådan lust att skriva. Essäer,, uppsatser, blogginlägg… Och dessutom har jag ett flertal dylika som jag behöver skriva till skolan. Men någonting hindrar mig. Jag sitter och vränger min hjärna ut och in, men lyckas inte samla mig runt något ämne, eller över huvud taget hålla koncentrationen såpass länge att jag kommer på ett ämne. Det är mycket, mycket frustrerande.

Jag har skrivklåda och för mycket att skriva om :/ Inte en bra kombination direkt…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Återvändo

Jag har firat jul och nyår, börjat skolan igen, återupptagit diverse aktiviteter samt umgåtts med folk. Dessutom har jag haft skrivkramp. Egentligen har jag velat blogga, men det har inte gått. Förhoppningsvis blir det bättre nu. 

Eller kanske snarare: det måste bli bättre. Har ett flertal uppsatser att skriva i diverse ämnen (engelska, samhällsvetenskap), och de måste in…

Men i vilket fall. Jag är tillbaka år 2009. Inte nödvändigtvis gladare, piggare eller mer effektiv, men åtminstone lite stabilare än förut. Lite mer självkännedom, lite mer jag, vem vet?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,