Dansandet utvecklas

Det blir en samlad bloggpost om hur det har gått med dansande egentligen. Jag lovade mig själv att jag skulle socialdansa lindyhop minst fem gånger utanför studentmusikkretsar. Hittills har jag klarat av fyra, så det känns bra!

Jag har varit två gånger på klubben Chicago på deras onsdagsdanser, en gång i våras och en gång igår. I våras var jag mycket räddare och nervösare, medan jag igår fortfarande var nervös, men faktiskt lyckades bjuda upp helt okända människor och dansa med dom. Blev dessutom uppbjuden flera gånger av folk jag inte kände som utgick från att jag skulle föra – det var väldigt trevligt! Sen dansade jag ju med folk jag känner också, men ändå. Det var ett stort steg framåt, och jag känner verkligen att det har hänt något med mitt självförtroende sedan i våras!

I somras var jag även på Stora Skuggan och dansade en gång. Det var jättemysigt men i och med att jag jobbade så mycket hann jag bara dit en gång, lite tråkigt. Där lyckades jag bara bjuda upp någon enstaka ny person, men tillbringade en stor del av tiden med att dansa ihop mig med en av mina favoritföljare inför lägret vi sedan åkte på. Det var roligt och ett väldigt fint ställe att dansa på!

I mitten av augusti åkte även jag och fyra kompisar till Åland för att delta i The Windjammer’s Ball i Mariehamn. Egentligen tror jag att det var där mitt självförtroende fick en sådan boost, i och med att F och jag både sökte och kom in till den näst högsta nivån, intermediate-advanced. Det var auditions och vi var jättenervösa, men klarade det och det kändes som att vi passade bra in i nivån för den gruppen. Det var väldigt skönt att få utvärderat att jag faktiskt kan dansa, jag är faktiskt en förare på medelavancerad nivå. På kvällarna var det socialdans, och då var det väldigt skönt att kunna bjuda upp folk från gruppen men även andra. Så det gick bra!

Eftersom vi klarade lägret på den nivån, tog F och jag oss i kragen och anmälde oss till den medelavancerade kursen på SSS. Den började i tisdags och hittills känns det fantastiskt bra!

Så, för att sammanfatta, så har jag faktiskt socialdansat mer med både nya människor och bekanta människor, mitt självförtroende har ökat även om jag fortfarande blir irriterad på att jag inte kommer ihåg turerna när jag väl socialdansar och jag har börjat delta mer aktivt i lindyscenen. Det känns skitbra!

Mera dans!

I kväll var jag och provade på balboa på Swedish Swing Society, där jag vanligtvis dansar lindy hop. Jättekul!

En alldeles egen dans, men till samma sorts musik som lindyn. Lite elegantare, mycket mindre steg, men minst lika levnadsglad som lindyn när man väl kan den. Roligt, jag prövade att följa – eftersom jag vanligtvis för ville jag testa det här – och det är så svåååårt! Men roligt det också! Jag har helt enkelt fått ännu ett intresse…

Så nu bedriver jag en kampanj på facebook för att få någon av mina vänner att anmäla sig till balboa med mig 🙂 Mera dans åt folket!

I så fall kommer mina torsdagskvällar i sex veckor framöver bara bestå av dans, med middagspaus emellan. Det låter trevligt, eller hur?

Shiny Stockings

Av någon anledning har jag hakat upp mig på Shiny Stockings på senaste tiden. Idag när jag fick önska sista låten på repetitionen var det alltså ganska självskrivet vilken det blev. Alla tyckte väl inte att det var jättekul, men va fan liksom.

Min hook-up började för någon vecka sedan, när vi på Lindy Hop-kursen plötsligt dansade till en låt jag sjöng med i. Lyckades inte koppla vad det var för låt förräns senare – naturligtvis var det Shiny Stockings. Sedan den gången har vi dansat till den flera gånger, den går ungefär så snabbt som vi klarar att dansa just nu 😉 Den har ett skönt gung och sätter sig på hjärnan. Dessutom är ju jazz alltid bra. I like.

Läs även andra bloggares åsikter om shiny stockings, jazz, swedish swing society, lindy hop, dans, youtube